För den som funderar på att köpa hus kan det verka som ett väldigt komplicerat projekt. Man möter många nya termer och begrepp, men det är egentligen inte så komplicerat i praktiken. Dessutom får man vanligen mycket hjälp av mäklaren.

Lånelöfte

När husplanerna börjar ta fastare form är en av de första åtgärderna att skaffa sig ett lånelöfte. Det innebär att man redovisar sina inkomster och utgifter för banken och därefter får ett löfte om att man kan få låna upp till en viss summa som bolån. Man kan givetvis söka lånelöfte hos flera banker.

Man bör komma ihåg att det finns en övre gräns för bolån på 85 % av husets marknadsvärde. Ett lånelöfte på 1 miljon kronor betyder alltså att man kan köpa ett hus för högst 1,18 miljoner kronor. Det betyder också att 180 000 kronor måste finansieras på annat sätt.

Budgivning

Med ett lånelöfte i handen kan man börja titta på olika hus i rätt prisklass. Det går givetvis att gå på visningar utan lånelöfte, men de flesta mäklare kräver numera ett lånelöfte för att man ska få vara med i budgivningen.

Det är mycket vanligt att budgivningen ökar priset. Om man hamnar i det läget att bolånelöftet inte längre räcker till kan man kontakta banken och be om en utökning.

Bolånet

Förutsatt att man vunnit budgivningen har man nu några dagar på sig att få fram betalningen, och i botten ligger då ett bolån. Bankregler har begränsat bolånet till 85 % av husets marknadsvärde, men banken är inte skyldig att gå så högt. De kan till exempel begränsa bolånet till 75 %.

Eftersom banken oftast lånar ut en rejäl summa vill de naturligtvis ha säkerhet. Det får de genom något som kallas pantbrev. Pantbrevet är en officiell handling, som förvaras på Lantmäteriet. Man kan säga att pengarna vid en försäljning i första hand går till att återbetala de skulder som stöds av ett pantbrev. Alla andra skulder har lägre prioritet. Ofta tar man ut flera pantbrev.

Om vi tar exemplet med bolånet på 1 miljon kronor kan det exempelvis säkras med:

• Pantbrev 1 på 500 000 kronor inom intervallet 0 – 500 000 kronor
• Pantbrev 2 på 250 000 kronor inom intervallet 500 001 – 750 000 kronor
• Pantbrev 3 på 250 000 kronor inom intervallet 750 001 – 1 000 000 kronor

Om det blir en försäljning på huset med summan 800 000 kronor får innehavare av pantbrev 1 och 2 ut hela sitt belopp, men pantbrev 3 bara 50 000 kronor. Ofta delar bankerna upp bolånet på flera lån, där varje lån stöds av ett pantbrev. Ju lägre man ligger i intervallet, desto lägre ränta kan man begära.

Egen insats – Topplån

I exemplet måste man betala 180 000 kronor i egen insats och helst ska man alltså ha den summa tillgänglig. Om man köper hus i en storstadsregion handlar det dock oftast om betydligt större summor. Bankerna vet naturligtvis om detta och medverkar oftast till att man får ta ett topplån som täcker den egna insatsen helt eller delvis. Dessa lån är så kallade blancolån och har tydligt högre ränta samt kortare lånetid än bolånen.